STOCKE KVARN 5 Foto: Ewerth Franzén
Historik STOCKE KVARN vid Rottneån
Kvarnen har mycket gamla anor. Området är typiskt för ett gammalt kvarnområde. Här finns dammen, kvarnbyggnaden från andra halvan på 1880-talet, mjölnarbostaden, brygghuset 80 m nedströms dammen och en gammal stenvalvsbro. Kvarndriften lades ner 1960. På den andra sidan av dammen fanns en såg som anlades under 1920-talet men revs under slutet på 1950-talet. Förr var det mycket vanligt att man anlade kvarnar och sågar på samma ställe. Det gällde ju att utnyttja vattenkraften maximalt . Kvarnen har en särställning i länets och Norrvidinges industrihistoria, här uppfördes den första kända vattendrivna sågen och den var i drift i mitten på 1500-talet. Redan 1548 omtalas den i räkenskaperna för Kronobergs slott. Då sågade man i Stocke 47tolfter bräder för slottets räkning. Leveranserna fortsatte och 1560 var de uppe 54 tolfter. När Gustav Vasa kom till makten infördes jordeböckerna i vårt samhälle och det gör att det i dag är möjligt att se hur olika gårdar ägdes och beboddes. Det var då vanligt att de stora gårdarna ägdes av kronan, kyrkan eller förmögna frälsemän. Vid den tidens slut stod kyrkan och förmögna frälsemän som ägare till alla hjulkvarnar i Norrvidinge. Det fanns då sju större kvarnar som avtecknar sig i källorna och en av dem är Stocke kvarn .
Gustav Vasas regering (1523 –1560) motarbetade allmänhetens kvarnar hårt och han skapade en stark centralmakt. Hårda beskattningar genomfördes och även kvarnägarna drabbades av denna höjning. Som en protest mot allt detta ägde bland annat Dackefejden rum bland bönderna i Småland.
År 1543 drogs biskoparnas gods in till kronan och kvarnen har varit i kronans ägo ända fram till1900-talet.Den andra april 1625 infördes kvarntull för all mäld med olika avgift för alla sädesslag.
Kronan var ju inkomsttagare från tullkvarnarna och det låg i deras intresse att inte inkomsterna minskade. In på 1880-talet förekom länsrannsakningar för att se till att allt gick rätt till och att allt som skulle drivas in till kronan hamnade i rätt händer. Under senare delen av 1880-talet lättar restriktionerna. Cyniskt nog inträffar det i samma veva som utnyttjandet av denna lokala, småskaliga vattenverksamhet började avta. Från 1700-talet och en bit in på 1900-talet arrenderade de som drev anläggningen den av kronan. Arrendatorerna har skiftat mycket under åren. När Petter August Jarl 1914 går in som arrendator har han till sin hjälp att driva kvarnen också de övriga i familjen, med sonen Gustav Jarl. Han som sedan kom att driva kvarnen tills kvarndriften upphörde 1960. Gustav föddes 1905 och dog 1978,
rullstolsbunden sedan drygt 10 år som en följd av sitt slitsamma liv vid kvarnen. Gustav Jarl blev således den siste mjölnaren.
Stocke kvarn i nutid:
År 1937 äger en fastighetsavstyckning rum och den del som avstyckats, Stocke 2:1, säljs av staten till Sydsvenska Kraftaktiebolaget, Sydkraft, nuvarande E.on. År 1991 säljer Sydkraft fastigheten med byggnader och fallrätt till nuvarande ägaren Leif Jarl, sonson till mjölnaren från 1914, Petter August Jarl.
Än i dag finns i stort sett allt kvar i kvarnen i sitt ursprungliga skick, om än väl använt och slitet. Den går dock att starta upp, så som ett levande museiföremål. Det pågår nära nog ett kontinuerligt arbete för att hålla byggnader och verk i
stånd. Detta tack vare den nuvarande ägarens egna insatser och
kulturmiljövårdsanslag från Länsstyrelsen i Kronoberg. Stocke kvarn finns upptagen i Länsstyrelsens kvarninventering för Kronobergs län och har bedömts ha ett mycket högt kulturhistoriskt värde.
Kvarnen öppnas ibland för studiebesök.
Vid läget för den tidigare sågen har det uppförts ett litet modernt vattenkraftverk, vilket togs i drift 2010. En del av den producerade elen används för fastighetens eget behov, den andra säljs ut på nätet och ger på så sätt ett bidrag till att bibehålla den unika kulturmiljön. Den el som produceras är miljövänlig och förnybar. Verket har byggts med stort hänsynstagande till kulturmiljön, till flora och fauna och en fiskvandringsväg, s.k. omlöp har byggts m.m.
Källa: Specialarbete i Historia, Maria Jarl vt. 1992. Delvis redigerat där Stocke har ersatts med kvarnen för att slippa upprepningen.