KUNGSLENA KYRKA 2019 VIII Foto: Ewerth Franzén
Här har jag gjort ett återbesök efter nästan 10 år, dels för att se om något har förändrats samt att undersöka om jag förändrats som fotograf. Jag har avänt samma optik men med ett annat kamerahus av samma märke som förut. De tidigare bilderna är tagna på våren och de nya på hösten.
KUNGSLENA KYRKA som sedan 2010 tillhör Varvs församling (2006-2010 Kungslena-Hömbs församling och tidigare Kungslena församling) i Skara stift. Den ligger i kyrkbyn Kungslena i den nordvästra delen av Tidaholms kommun.
Den ovanliga basunängeln som hänger i triumfbågen är från 1700-talet.
Kyrkan är byggd av sten, främst i kalksten men även gråsten, och vitkalkad utvändigt. Den består av långhus, korparti med sakristia och vapenhus i söder och väster. Taken är täckta med spån och på långhusets tak finns tre takryttare. I kyrkogårdsmuren finns tre murade och vitkalkade stigluckor.Koret är dendrokronologiskt daterat till första femtedelen av 1100-talet, kyrkan är förmodligen uppförd då. I första skedet har kyrkan byggts i romansk stil med långhus och ett rakslutet kor. Sakristian är från 1200-talet och har förmodligen kvar sin ursprungliga port, som utmärker sig igenom att dörrhandtaget är tillverkat i form av en drake som dräps av S:t Göran. På 1400-talet byggdes kyrkan ut och fick en extra travé i väster. Valv slogs. Man byggde vapenhuset och de tre takryttarna tillkom förmodligen då. I slutet av 1600-talet tillkom bänkinredning, altaruppsatsen och predikstolen. Klockstapeln uppfördes 1679. Sockenmagasinet, som är hopbyggt med kyrkogårdsmuren, härrör från 1700-talet. År1823 föreslogs att man skulle bygga en ny kyrka tillsammans med Varvs församling, men det gick inte Kungslenaborna med på. På 1860-talet genomgick kyrkan en viss modernisering genom att man tog upp större fönster och man satte in de nuvarande slutna bänkarna. De medeltida målningarna är daterade till 1480-tal, strax efter att valven kommit till, och är attribuerade till Mäster Amund. Idag återstår bara några fragment eftersom målningarna kalkades över i slutet på 1600-talet. På södra väggen finns ett fragment av Kristi gisslande från en passionssvit. På östra väggen bakom altaruppsatsen finns nedre delen av Den tronande Kristus och en tupp. På norra korväggen till vänster om dörren till sakristian finns Erasmus martyrium målat. År 1749 fick Johannes Risbergh i uppdrag att dekorera kyrkan. Målningssviten består av omfattande akantus- och bandornamentik samt bibelmotiv. Förmodligen har Johannes Risbergh delvis återanvänt Amunds karakteristiska rundlar i sin komposition. I östra valvet finns fyra motiv ur Hjärtats saga inspirerade av motsvarande målningar i Läckö slottskyrka. Runt fönsterna målades dekorativa gardiner. 1866 målade Anders Gustaf Ljungström tre motiv i kyrkan, nämligen en sol med namnet Jahve ovanför sydportalen, Den korsfäste Jesus på sydöstra långhusväggen, ovanför dopfunten, samt Kristi himmelsfärd på norra korväggen. Han ska då också fått i uppdrag att måla över en, av Risbergh målad, helvetesskildring. Basunängeln som hänger i triumfbågen är från 1700-talet. En madonnaskulptur från 1200-talets mitt, utförd i ek, är placerad på långhusets norra vägg.Bemålningen är från 1700-talets mitt.
Redigerad text från Wikipedia