NÄSHULTS KYRKA Kyrkorummet  Foto: Ewerth Franzén

Kyrkorummet. NÄSHULTS KYRKA 1735 i Vetlanda kommun Växjö stift. Församlingskyrka i Nye, Näshult & Stenberga församlingar. Kyrkan har haft en tidigare medeltida föregångare, en byggnad uppförd i timmer där åldern är okänd. Kvar från den medeltida kyrkan finns den murade sakristian Man konstaterade1729 att den gamla kyrkan var i ett uruselt skick. Vid en inspektion konstaterades att väggarna lutade och taket var ruttet. Vidare saknade kyrkan stenfot och norra sidan stod utan spån sedan lång tid till följd av bristande ekonomi. Ett nybygge iscensattes 1732 och man ersatte medeltidskyrkan med ett nybygge. Byggmästare var Johan Sandahl Eksjö som även byggt en liknande kyrka i Frödinge. Drivande kraft bakom bygget var kapten Lars Fixenhielm, på Kullebo säteri. Kyrkan byggdes i timmer och är en av tre bevarade småländska kyrkor med skeppsformig plan. Kyrkan invigdes 15 maj 1735 av biskop Gustaf Adolf Humble. Kyrkan består av ett långhus med utkragningar i norr och söder och avslutas med ett kor i öster.I väster och mitt på södra utkragningen ansluter vapenhus och vid korets södra sida en öppen förstuga och vid dess norra sida den medeltida sakristian. Timmerväggarna är klädda med sågad, rödfärgad spån. Taket utgörs av ett brant sadeltak täckt med tjärad takspån. En fristående klockstapel av trä uppförd 1742 kläddes in med brädor 1829. I stapeln hänger tre klockor, där lillklockan härstammar från medeltiden, troligen omkring 1400-talet. Kyrkorummet är genom sin inredning och dekor präglad av barockens stilideal. Innertaket består av ett platt trätak som är dekorerat 1765 av Magnus Wicander från Västervik. Dekormålningarna utgörs av figurframställningar omkransade av molnskyar. Målningen i koret har som motiv Kristi himmelsfärd, i kyrkorummets mitt: Kristi förklaring och ovanför läktaren: Kristus i Getsemane. Kring dessa små molnskyar men basunblåsande änglar och symboler för Tron, Hoppet och Kärleken. Det som drar blickarna till sig är det praktfulla altarskåpet i koret. Enligt traditionen är altarskåpet en gåva av en av Karl XII:s karoliner kapten Lars Fixenhielm på Kullebo säteri och transporterades som krigsbyte från Polen. Det är ett sengotiskt arbete daterat till 1400-talet och kommer troligen från Bernt Notkes verkstad i Lübeck. Skåpet som är tredelat skildrar i mittstycket Erik den helige, Kristus som smärtoman och den heliga Katarina av Alexandria. Flyglarna pryds av apostlar och helgon. Altarskåpet omramas av draperimålningar på korväggen utförda av Sven Segervall,Växjö. Det väggfasta altaret och det femsidiga altarskranket är från kyrkans byggnadstid. På vardera sida om skranket intill korväggen står två medeltida processionsstavar. I koret i jämnhöjd med altaret finns även en biskopsbänk och en kyrkoherdebänk. Den rikt skulpterade predikstolen med ljudtak är ursprungligen ett renässansarbete från 1600-talet. Men 1736 erhöll den en rik skulptural barockdräkt utförd av bildhuggare Sven Segervall. Den fyrsidiga korgen är bl.a. försedd med skulpturer av evangelisterna med sina attribut. Bänkarna i kyrkorummet som är slutna är till det yttre från kyrkans byggnadstid, medan invändigt är inredningen från 1953. Dörrarna är försedda med nummer och gårdarnas namn, för kvinnor på norra sidan och män på sydsidan. Redigerad text från Wikipedia