SLÄTHULTS KVARN Kvarnbäcken  Foto: Ewerth Franzén

SLÄTHULTS KVARN Villstad Smålandsstenar. Första gången Släthults kvarn finns omnämnd i litteraturen är år 1560. Gustav Vasa lät då upprätta ett register över gårdarnas produktion. Avsikten var sannolikt att detta register skulle bilda underlag för beskattning. 1697 tillsattes kvarnkommissionen för att granska och klassificera kvarnarna i landet. 1 Villstad genomfördes arbetet den 27-29 juli 1697. Det fanns då 20 kvarnar. Där av befanns 7 vara tullpliktiga och 13 husbehovskvarnar, 15 av dessa kvarnar var skvaltkvarnar och övriga var vattenhjuls kvarnar med överfall. Av kvarnkommissionsprotokollet från 1697 framgår att Släthults kvarn då ägdes av kapten Mustezamp. 1 protokollet skrivs följande: “Den senare kvarnen, nyttjad till Norra Släthult, är på grund av att den är dåligt utrustad med stenar och redskap så ringa, att åboen på några år knappast kunna mala all sin egen mäld. Om den bättre hålles i stånd hade den samma villkor som Svanabo kvarn, då de är belägna vid samma å. Det berättas att detta är en uråldrig kvarn.” År 1702 fanns i Villstad 25 mjölkvarnar. Kvarnen i Släthult var i drift till omkring 1907. Släthults kvarns restaurering Restaureringen påbörjades 1987. Bl a har en ny axel med skovlar tillverkats. Ny vattenränna och dammlucka har också tillkommit. Kvarnen har riktats och delar av grunden har bytts ut. Den 8 oktober 1988 kunde landshövding Gösta Gunnarsson åter inviga kvarnen i fullt brukbart skick. En viktig länk i vår historia kan därför betraktas och demonstreras. Allt detta har blivit möjligt tack vare idogt arbete av kunnigt och yrkesskicklig folk med intresse för kulturhistoria. Kvarnen ligger avsides mitt i skogen och det finns en 1,7 km ganska medioker skogsväg som kan öras med bil om man är försiktig. Inga mötesplatser finns De sista 200 meterna får man gå.Skyltning är bra. Villstads hembygdsförening sköter om kvarnen och som skrivit dessa rader om kvarnen.