NYDALA KLOSTERKYRKA interiör  Foto: Ewerth Franzén

INTERIÖR FRÅN KYRKAN. NYDALA KLOSTER är ett av 17 cistercienserkloster som grundades i Sverige mellan 1140-talet och slutet av 1200-talet. Orden grundades i Frankrike av benediktinermunkar, som ville återgå till de ursprungliga stränga benediktinerreglerna om fattigdom, hårt arbete och kyskhet som hade uppluckrats under de 600 år som orden hade funnits. De nya klostren skulle helst anläggas i öde trakter och de skulle få sina inkomster från framför allt jordbruk och donationer. Nydala grundades 1143 och klosterkyrkan tog över hundra år att uppföra. Som ett av få kloster som verkligen anlades i öde trakter hade Nydala stora svårigheter med finansieringen av sitt bygge. Så sent som 1258 uppmanades invånarna på Gotland och Öland att med gåvor understödja klostret, eftersom traktens fattigdom och ofruktbarhet gjorde att kyrkobygget inte kunde fullföljas. Efter invigningen av den pampiga kyrkan 1266 blev donationerna mer omfattande och klostret blev allt rikare. Strax innan reformationen i början av 1500-talet var Nydala det cistercienserkloster, som betalade mest skatt till Kronan. Vid reformationen, då Sveriges statskyrka blev evangelisk luthersk, drogs klostrets alla egendomar in till Kronan. I samband med Nordiska sjuårskriget brändes klosteranläggningen ner 1568. Klosterlängorna revs och kyrkans långhus förvandlades till en ruin. I slutet av 1600-talet byggdes den östra halvan av kyrkan upp igen, men nu som församlingskyrka för Nydala socken. Den fyrlängade klosteranläggningen kan man i dag endast ana i den fyrkantiga platån i parken söder om dagens kyrkogård. Invid kyrkan står den s.k. Bondkyrkan från tidig medeltid, men med oklar funktion. Vi vet inte vad platsen hette innan klostret byggdes. Namnet Nydala kan härledas från dess moderkloster Clairvaux, eller Clara vallis på latin, vilket betyder Den ljusa dalen. Nydala kallades därmed Nova vallis eller den Nya dalen. Text från Jönköpings läns museum.